Wikileaks och meddelarfriheten


Wikileaks har släppt omfattande dokument rörande amerikanska diplomaters kommunikation med sina utländska kollegor. Denna korrespondens lämnar en hel del övrigt att önska, då en rad förnedrande omdömen används om både politiker och statschefer. Samt att USA lägger sig i andra länders förehavanden på ett otillbörligt sätt.

Medborgare, även offentliganställda har rätt att lämna ut uppgifter till media om de anser att oegentligheter begåtts, de har tillika rätt till anonymitet, vilket brukar regleras i lagen om meddelarfrihet. Och jag antar att Wikileaks ”läckor” har dylik status. Tidigare har en rad krigsbrott i Irak avslöjats, och nu den pubertala nivån hos USA:s diplomater.

I media framställs det närmast som om det är Wikileaks som är upphovet till informationen, vilket självklart inte stämmer, och inte heller är det läckan, utan ytterst amerikanska tjänstemän med dåligt eller inget omdöme.

Att krigsbrott eller diplomatiskt taskspeleri kommer till allmänhetens kännedom är viktigt, dels finns det en pedagogisk aspekt då vi lär oss hur samhället egentligen fungerar, och dels kan personer ställas till svars för förseelser eller brott som begåtts i det fördolda.

Givetvis finns det en risk att Wikileaks läckor lämnar ut info om oskyldiga och svärtar ner deras rykte, eller avslöjar saker som bör vara hemliga, t.ex personer som arbetar under skyddad identitet el.dyl. Det handlar om en svår balansgång.

Jag antar att lagen om meddelarfrihet finns inskriven i de flesta västerländska lagböcker för att det anses viktigt att oegentligheter kommer upp i dagens ljus, även om man ibland riskerar att hänga ut personer som inte har med det ursprungliga brottet eller förseelsen att göra. Sanningen bör ha en rimlig chans.

Medborgarna ska inte behöva vara rädda för att avslöja fusk, brott och taskspeleri även om det är våra egna politiker eller statstjänstemän som är ansvariga. Det handlar om självsanering, förhoppningsvis finns det någon på insidan som är sober och vågar dra i nödbromsen. Vi inser att principen är viktig och nödvändig för ett fritt samhälle, som annars riskerar att bli maktfullkomligt och vidare totalitärt.

När man nu läser om politiker och diplomater som vill förbjuda Wikileaks bör man betänka på vilka grunder meddelarfriheten vilar, och vad som skulle hända om denna viktiga princip avskaffades eller ytterligare beskars.

Vi bör också betänka vem som lider av att diplomaters ovårdade språk avslöjas? Eller att det uppmärksammas att USA:s inte kan hålla fingrarna borta från andra länders förehavanden?

Läget blir allt svårare för den panka, krigsglada konservativa jätten på andra sidan Atlanten. Jag gillade honom bäst när han var ung och frisinnad, och svor att skydda sina medborgares rättigheter till sista blodsdroppen. Men den tiden är förbi.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om samhälle, politik, Wikileaks, Assange, meddelarfrihet, diplomater, diplomati


Följ oss
Sammanfattning av veckans artiklar till din inbox varje måndag