Källa: Dagens Nyheter 17 oktober 2006.
Fredrik Reinfeldt uttalar sig om de två egyptiska medborgare som 2001 med CIA:s hjälp avvisades till hemlandet, där de utsattes för tortyr.
Källa: Sveriges Radio P1, Studio Ett, 12 december 2004, kl. 17.00-17.45.

…jag är också beredd på att skriva under på att Sveriges del i kampen mot terrorismen kommer att tänja en del gränser … eh … för vad vi än så länge uppfattat vara korrekta sätt att agera.

Det finns legal grund för detta. Jag tror att svenska folket [ska] ställa in sig på att det kan hända igen.

Både att utländsk säkerhetstjänst opererar på plats i Sverige.

Och att det kan ske avvisningar till länder som använder annat än allmän domstol för att pröva skuldfrågan. … eh … Och ibland kan det vara bra att vara rak över det, snarare än det vi har upplevt, tycker jag, för att försöka … eh … komma undan diskussion i den här frågan.

Nu vet ni va han menar!

Lägger ut min kommentar även här:

Tidigare var det normala att stora frågor av detta slag först bereddes i en parlamentariskt sammansatt kommitté.

Tvärtemot vad Odenberg påstår saknas det i FRA-lagen en konsekvensanalys ur ett integritetsperspektiv. Integritetsskyddskommittén är mycket kritisk till hur detta och andra lagförslag beretts.

Hela FRA-förslaget har från början till slut hanterats av Försvarsdepartementet:

1) Förre ÖB Owe Wiktorin lägger fram sin enmansutredning i mars 2003, där han pekar på att FRA behöver lagstöd för sin verksamhet, och att myndigheten bör kunna bedriva spaning även i kabelbunden trafik.

Sakkunniga i denna utredning var bl.a. Ingvar Åkesson (nuvarande GD på FRA) och Mikaela Dráb (nuvarande chefsjurist på FRA).

2) Dåvarande GD för FRA, Per Kjellnäs, slutar under sommaren 2003 och tar plats inne på Försvarsdepartementet, för att börja arbeta med lagförslaget. Kjellnäs hade mycket stort inflytande över arbetet under 2003-04.

3) Dåvarande rättschefen vid Försvarsdepartementet, Ingvar Åkesson, tillträder som generaldirektör vid FRA i september 2003. Strax därpå rekryterar Åkesson en jurist från Försvarsdepartementet: Mikaela Dráb.

4) Parallellt med detta bedriver flera personer hos SUND (Samordningssekretariatet för säkerhetspolitiska underrättelsefrågor) ett intensivt lobbyarbete i frågan. Det bör påpekas att det alltid funnits tidigare FRA-anställda vid SUND, så även idag.

5) Daniel Ström, rättssakkunnig på Försvarsdepartementet, färdigställer lagförslaget i form av en departementspromemoria 2005. (Det är också han som lägger fram hela FRA-paketet för lagrådet 2007)

6) Dåvarande försvarsminister Leni Björklund presenterar departementspromemorian mitt i sommaren 2005. Förslaget skickas på remiss och får mycket hård kritik av bl.a. Säpo, Kammarkollegiet, PTS, Registernämnden och Advokatsamfundet.

7) Under våren 2006 slår Thomas Bodströms tjänstemän inne på justitiedepartementet bakut. Frågan blir också politiskt känslig inför stundande val. Förslaget läggs på is.

Mikael Odenberg plockar fram förslaget igen och författar en lagrådsremiss under hösten 2006. Denna skickas med den sista postgången före julhelgen på en mindre remissomgång, en s.k. delning. Säpo, Registenämnden, JK och justitiedepartementet avger sina yttranden. Ur Säpos svar:

Det är fråga om en massiv telefonavlyssning och förslaget innebär en kränkning av enskilds integritet som vida överstiger den kränkning som förslagen om buggning och preventiva tvångsmedel sammantaget innebär.

Säkerhetspolisen är kritisk till det sätt på vilket beredningen av förslaget skötts.

Försvarsdepartementet delar nu lagrådsremissen utan att Justitiedeaprtementets invändningar i sak beaktats. Det är svårt att se hur den synnerligen korta delningstiden, som dessutom infaller under julhelgen, kan leda till ett förbättrat beslutsunderlag.

Det föreslagna mandatet är så ingripande och har sådana konsekvenser för samhället och enskilda att det bör grundas på en parlamentarisk översyn och inte på en promemoria upprättad av tjänstemän på Försvarsdepartementet.

Även Registernämnden och justitiedepartmentet sågade förslaget vid denna remissrunda.

Resten känner vi till. Den 17 juni sker voteringen i kammaren.”