Varmare fast kallare?
Hur kan det bli varmare runt Arktis, när jordens medeltemperatur snarare går ner än upp? Antingen är det ett lokalt fenomen. Eller så är det politik…
Hur kan det bli varmare runt Arktis, när jordens medeltemperatur snarare går ner än upp? Antingen är det ett lokalt fenomen. Eller så är det politik…
Ett brittiskt företag använder elektrolys-teknik för att producera bensin av luft och vatten. När man väl inser att det faktiskt är möjligt, då undrar man ju vad det kostar? Om man vid tillverkningen förbrukar ofantliga mängder el så tappar man ju själva poängen, och det blir ett väldigt dyrt bränsle som ingen har råd med.
Enligt tillverkaren så har bränslet god verkan och kan bli kommersiellt gångbart, och givetvis vill man använda vindkraftverk o dyl för att producera det. Att låta oljekraftverk producera el för att producera bensin, känns inte särskilt meningsfullt.
Det första jag tänkte på var de sinande oljeänderna på den Arabiska halvön, snart kanske öknen täcks av solfångare. Och oljan som säljs kommer inte från pumpar utan skapas med elen från den brännande solen.
Så, äntligen avslöjas det många redan vet, att den globala uppvärmningen slutade för ca 16 år sedan.
Siffrorna visar att från början av 1997 fram till augusti 2012 fanns det ingen märkbar ökning av sammanlagda globala temperaturen.
Detta innebär att den här pausen i den globala uppvärmningen nu har varat i ungefär samma tid som den föregående perioden när temperaturen ökade, från 1980 till 1996.
Snart kanske temperaturen börjar öka igen, jämnar ut sig, och går tillbaka till samma nivå igen efter 30 år.
En vågformad kurva?
Forskare kan numera spåra stora utsläpp av metan redan under romersk tid, dessa avtar under tidig medeltid, men fortsätter sedan att öka fram till våra dagar.
Naturliga källor till metan i atmosfären är exempelvis skogsbränder, bakterier i våtmarker. Mänskliga aktiviteter som ger upphov till gasen är risodlingar, åkrar, skogsskövling och förbränning av kol.
Metan är en s k växthusgas, som anses leda till den s k växthuseffekten, som först ansågs bidra till global uppvärmning men numera till allehanda olika klimatförändringar. Tidigare har klimatforskarna koncentrerat sig på koldioxid, men numera verkar metanet ta över uppmärksamheten.
Det finns två lustiga anomalier i det här resonemanget som kan vara värda att betrakta, dels är det våtmarks-argumentet, att träsk skapar metan. Notera att människan under sin korta tid på jorden dikat ut enormt många våtmarker, framförallt under de perioder som artikeln refererar till. Detta borde ju lett till mindre utsläpp av metan? Ändå ökar metanet, människan måste ha släppt ut enorma mängder för att kompensera för detta bortfall.
En annan intressant notering är ju att om metanet ökat drastiskt redan från romersk tid (då den mänskliga påverkan var betydligt mindre än idag) ja, då får vi möjligen anse att mänsklig aktivitet här på jorden är närmast omöjlig, eller åtminstone mycket svår.
Åkrar, fält och förbränning är ju själva kärnan till mat och värme som alla människor behöver. Och om denna aktivitet ger utslag redan för 2000 år sedan, då får vi nog konstatera att jorden är för skör för oss.
Endast jägare och samlare kan leva utan att påverka klimatet negativt, och för att resurserna ska räcka för denna primitiva ekonomi måste vi decimera jordens befolkning med ca 99%…
—
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om miljö, metan, koldioxid, global uppvärmning, växthuseffekten
Media alarmerar om att isen i Arktis blir allt tunnare. Är detta det slutgiltiga tecknet på att växthuseffekten kommer att förgöra allt liv på jorden?
För all del, det är intressant att isen kalvar i norr, men det är också intressant att istäcket i antarktis blir allt tjockare. Smältan i norr och frosten i söder tar liksom ut varandra.
Om vi har att göra med en fullskalig global uppvärmning borde inte isen smälta vid bägge polerna?
-
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om klimat, miljö, global uppvärmning
Den kontroversiella italienska uppfinnaren Andrea Rossi - som menar att han löst gåtan med kall fusion – är åter igen i rampljuset. Nu är det anrika NASA som bekräftar hans teorier. Den amerikanska rymdstyrelsen är givetvis intresserade av tekniken för sina satelliter och farkoster.
Genom en ofarlig kärnreaktion där nickel, väte och kol ingår utvinns mer värme än än den som tillsätts. Tekniken ska tydligen dels kunna användas för uppvärmning och dels för att framställa el.
Apparaten, som är på prototypstadiet, är kompakt och kommer inte att kosta mer än några tusenlappar. Energiförsörjningen blir på så sätt decentraliserad, från stora centrala, dyra kraftverk, till små enheter som ägs av kunderna och fylls på ca en gång om året med någon av de ovan nämnda mineralerna.
Måhända är det dags för mänskligheten att genomföra ett mer konkret utvecklingssprång? De senaste decennierna i alla ära, med enorm utveckling av microprocessorer och kommunikation, men det var längesedan vi såg revolutionerande innovationer större än en skokartong.
Vi nyttjar fortfarande smutsiga förbränningsmotorer, jetmotorer, olje-, och kolkraft som på 50 och 60-talet. Och erövringen av rymden är satt på “hold”, några mån- eller marsfärder, lär vi få vänta på.
Om Rossis teorier stämmer väntar en fantastisk industriell revolution, och ett stort antal företag (och länder) inom olja-, naturgas-, och kol-segmentet lär bli sysslolösa. Kanske kommer också vindsnurror och solfångare förpassas till reahyllorna? Vi får hoppas att gammelföretagen inte reagerar som musik- och filmbranschen som blott vill kväsa den nya tekniken, istället för att utnyttja den. Även inom bloggvärlden kommer vi att se en del arbetslöshet, då peak-oil-dystopi blir till en bortglömd idrottsgren
Jag hejjar på Rossi, framtidsoptimist som jag trots allt är!
Under senare har år klimatet blivit något kallare, vilket märks även här på Cypern; och Peter Wintoft på institutet för rymdfysik i Lund menar att vi är på väg in i en ny istid.
Då kan man fråga sig om den här nya istiden ersätter den tidigare globala uppvärmningen, eller om de tar ut varandra?
Möjligen kan vi konstatera att det här med väder, vind och klimat är en mer komplex forskningsgren är vi tidigare förstått. Kanske är det t o m bra att vi släpper ut en massa koldioxid (om det nu stämmer att gasen bidrar till global uppvärmning) vilket det numera inte heller verkar råda solklar enighet om…
Välfärdsstaten och trygghetssystemens stolta försvarare utgörs oftast av partierna till vänster på den politiska skalan. Socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister slåss med näbbar och klor för barnbidrag, föräldrapenning, folkhälsa, offentlig vård, omsorg etc.
Samtidigt är vänstern sjukligt rädd för överbefolkning, överutnyttjande av resurser, rovdrift och miljöproblem. Socialister ser visserligen faror och problem i nästan allt, men en överbefolkad, hungrig, smutsig och utarmad värld hör till de absoluta favoriterna.
Ju fler vi blir desto mer kommer vi att anstränga jordens resurser. Och enligt den här logiken borde man ju ge bidrag till de som INTE skaffar barn. Man borde definitivt inte uppmuntra till överdrivet god folkhälsa, och inte motarbeta bruk av tobak, narkotika och alkohol.
Att uppmuntra unga par att skaffa barn genom olika former av lättnader och bidrag är framförallt ett utslag av 1800- och 1900-talets nationalism. Tanken var att den egna nationen skulle växa, att fler bönder skulle bruka åkrarna, och fler soldater skulle ta plats i de ständigt växande arméerna. En nations storhet berodde i allra högsta grad på antalet invånare. Det fick framförallt små nationer som Sverige erfara, trots goda stridsmän och vapensmeder lyckades man inte behålla sitt östersjövälde.
Idag har vi inte längre ett behov av massarméer, då teknik och material blivit allt viktigare. Vi kan ställa upp hur många konventionellt rustade soldater som helst utmed våra kuster, men om ett modernt hangarfartyg med följeskepp anländer kan vi hälsa hem. Istället har den månghövdade befolkningen blivit ett problem. Jordens resurser anses knappa, olja och mineraler sinar, odlingsmarkerna utarmas, medan vi bara blir fler och fler.
Varför värnar då vänstern trygghetssystem som uppmuntrar till befolkningsökning? Är det blott ett mantra från 1800-talet, eller finns det någon djupare innebörd?
Det finns givetvis flera olika förklaringar. En av dem är att befolkningsökningen oftast pågår i fattiga och underutvecklade regioner, medan de industrialiserade länderna snarare lider av befolkningsminskning, så är fallet i exempelvis Ryssland.
Att värna den egna befolkningens tillväxt uppfattas då inte som ett problem, trots att det är en rejäl ideologisk vurpa. Varför skulle inte kineser och indier kämpa för rätten till god sjukvård, barnbidrag, föräldrapeng etc? Mja, då skulle de ju bli ännu fler. Kanske är den västerländska vänsterpolitiken inte tillämpbar i alla världens regioner?
En annan förklaring är givetvis traditioner och historia. Det är väldigt svårt att i grunden ändra ett partis politik. Jag har personligen mycket svårt att se socialdemokraterna skrota barnbidraget, föräldrapenningen och den generella välfärdsstaten – trots att allt detta uppmuntrar till befolkningsökning och slöseri med jordens resurser.
Kanske är den viktigaste lärdomen att statsmakten inte ska uppmuntra specifika beteenden medelst skatter eller bidrag. Blott allseende gudar har hela bilden framför sig, och våra politiker hör inte till denna skara.
—
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om samhälle, politik, överbefolkning, resurser, miljö, klimat, vänstern