Media
På DN:s ledare kan man idag läsa att “det inte synd om Cypern”, de fick vad de förtjänade, de struntade i varningsklockorna, dessutom kan man minsann inte driva bankverksamhet med 7% ränta, och att kunderna mest bestod av ljusskygga figurer etc etc.
Den förra cypriotiska regeringen var kommunistisk. De trodde inte på den fria marknaden, eller på EU:s grundläggande principer. Att kommunisterna skulle sköta statens finanser eller styra upp ett avtal med trojkan var det nog ingen som trodde. Det ligger liksom inte i kommunisters intresse att göra marknadsmässiga lösningar och ekonomiskt rationella val, ty de lever i en fantasivärld.
Synd att cyprioterna röstar som de gör, men det är en annan diskussion. Det är som att lära en svensk betongsosse att privata förskolor är bra. Det går inte i en handvändning. Vi pratar om en ideologisk förändring kan ta flera decennier.
Trojkan skulle iof kunnat tvingat kommunisterna till förhandlingsbordet, så som de gjorde med den nuvarande center/höger-regeringen, men de valda att inte göra det. Och här tror jag att framtidens historieböcker kommer att placera ett frågetecken.
Förövrigt är den högsta räntan jag blivit erbjuden på Bank of Cyprus 3,5% och inte 7%. Och att bunta ihop alla cyprioter och ryssar och kalla dem myglare är ingen höjdare det heller. En ensidig debattartikel av en oinsatt person, om ni ursäktar.
Nej, det är inte synd om Cypern, Afrodites ö har varit med om långt värre saker, däremot är det synd om alla cyprioter som inte röstade på kommunisterna, som verkligen trodde på drömmen om Europa, men inte längre gör det. De är väl i gott sällskap, ty numera är det allt färre som tror på denna dröm, som sakta håller på att förvandlas till en mardröm.
För en tid sedan kunde man läsa på bloggen Zero Hedge att Schweiz rustar för att vara förberedd på den eventuella krisen i EU. Man frågade sig om landet i fråga visste något som vi inte vet?
Några dagar senare hittar vi samma nyhet i SvD som också länkar till Aftonbladet.
Samma nyhet i två av Sverige största tidningar. Och det är knappast första eller sista gången. Man ser en tydlig trend. Det skvallrar om att att gammelmedias undersökande journalister mest lägger krutet på att läsa utländska bloggar, istället för att undersöka saker själva.
Själv tyckte jag att bloggposten (om att Schweiz utökade sitt försvar p g a Eurokrisen) inte riktigt höll måttet. Landet har alltid haft ett hyggligt försvar och kommer förmodligen att fortsätta med det oavsett EU.
Är det giriga finansvalpar och maktlystna bankchefer som står bakom dagens statsekonomiska kris? Hur kan banksektorn ha så stor makt att den kan få stater på fall?
Det krävs inte någon större analysförmåga för att inse att hela den här sagan är just en saga. Att stater är skyldiga pengar är knappast Swedbank, Lehman Brothers eller Hellenic Banks fel.
Att t ex Storbritannien, USA och Grekland har enorma skulder har väldigt lite att göra med girighetsnivån på Wall Street. Nej, men det passar politikernas syften att skylla på banker och giriga investerare. Notera att det dessutom är politikerna som reglerar bankerna och finansinstituten. I USA är hela bolånemarknaden förstatligad, vilket rimmar illa med kapitalism och fri marknad.
Alltför ofta hakar journalister på och gör reportage om hur allt gick åt pipan, med bankväsendet som orsak och skuldbärare. När det i verkligheten är så att politikerna lånat miljardbelopp för att finansiera sina visioner. Och när de plötsligt inser hur mycket de är skyldiga så vill de helst inte betala tillbaka – till banker och finansinstitut, som blir syndabockar i det här miljardsvindeln.
De är giriga de där bankerna som vill ha tillbaka sina pengar…
Ska vi inte skriva av skulderna istället? Vi vill ju inte att medborgarna ska drabbas. Familjer som får lämna hus och hem. Eller hur?
Visst finns det något maffiotiskt över det hela? Vem var det som brände pengarna egentligen? Inte var det du och jag i alla fall.
Visst kan bankanställda vara giriga, absolut, men den girigheten och maktlystnaden går knappast att jämföra med den som finns i Washington och Bryssel.
Intressant om samhälle, kultur
Så här såg DN ut idag:
Verkar som om någon hackat sajten. Inte ens en nationalklenod som Dagens Nyheter får vara ifred. Måste vara en uppretad läsare som tillslut tröttnat på ledarskribenten Wolodarskis velande om mellanmjölkens placering i redaktionens köksskrubb.
—
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om samhälle, politik, DN, hackad,
Det Ungerska partiet Fidesz med Viktor Orban i spetsen, mest kända för avsocialiseringen av Ungern under 90-talet, har uppenbarligen kastat bort de fordom liberala värdena i förmån för mer konservativa och auktoritära tongångar.
Partiet tar kontroll över den statliga televisionen och upprättar ett medieråd med befogenhet att bötfälla tidningar, tv- och radiostationer, internetsajter vars rapportering är obalanserad eller strider mot mänsklig värdighet. Själva rådet består av representanter från partiet. Putin kunde inte ha gjort det bättre själv.
Som ungersk-svensk känns det hela högst osmakligt. Överhuvudtaget blir man förvånad över den auktoritära och konservativa våg som sveper in från både väster och öster. Att Ryssland och Kina ägnar sig åt dylikt förvånar inte så många, men när USA och allt fler europeiska länder drar åt tumskruvarna blir man uppriktigt sagt ledsen och uppgiven.
Kanske är 00- & 10-talets konservativa våg ett svar på 80- & 90-talets liberaliseringar. Det var ju då östblocket föll och internet föddes; världen förändrades sakta inför våra ögon. Och nu är vi sakta på väg tillbaka, med en svullen statsmakt, kontroll, avlyssning och övervakning bygger vi nya järnridåer. Jag hoppas att vi är tillräckligt många som protesterar mot denna utveckling.
—
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om samhälle, politik, ungern, media, censur
Wikileaks släpper alltmer av den närmast oändliga dokumenthögen från USA:s ambassadkommunikation. Läckorna från de amerikanska diplomaternas korrespondens har till och med påverkat vårt lilla närområde här uppe i Skandinavien.
Mycket av det som avslöjats har vi redan misstänkt, men nu har vi det svart på vitt, Sveriges intima samarbete med NATO, de USA-inspirerade övervakningslagarna, amerikanska ambassadens spioneri, samt omdömen om bl.a mellanpudeln Bildt och den lite inbundne och klimatnojjige Reinfeldt.
Vore jag i den numera häktade wikileaksgrundaren Assanges kläder så skulle jag spara det bästa till sist. En ordentlig julklapp till världens korrumperade politiker. Undrar vad det kan bli? Det kan ligga någonting riktigt unket djupt begravt i den gigantiska högen av information.
—
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om samhälle, politik, Assange, Wikileaks, cable gate, USA, NATO
DN skriver om den amerikanska proteströrelsen Tea Party movement:
Velvet Undergroundtrummisen Moe Tucker, som beskrivs som en gammal vänsterperson och enligt egen utsago alltid har röstat demokratiskt, säger i en nyhetssändning från ett amerikanskt valmöte att hon upprörs över hur landet ”leds mot socialism”. Vi europeer skakar på huvudet: hur kan man resonera så i ett land som har så mycket mindre offentlig inblandning i samhället än vi är vana vid?
Det verkar som om journalisten Anders Bolling befunnit sig på en annan planet i 20 år. I USA är i princip hela bolånemarknaden förstatligad, och de privata bankerna är styrda av omfattande federala lagar som tvingar dem att låna ut pengar till folk med mycket låga löner. Vidare har staten gått in som ägare i automobilindustrin, finans och bankväsendet i samband med finanskrisen. Och det är inte första gången som den amerikanska verkstadsindustrin får miljarder från Washington. Statsinblandningen är på många områden värre än i Sverige som styrts av socialdemokrater under nästan ett sekel.
I samma upplaga av tidningen får vi också reda på att riksdagsledamoten Sofia Arkelsten (m) inte kommer att beläggas med misstankar om korruption. DN förklarar inte varför denna slutsats har dragits, och vilka principer slutsaten vilar på. Att riksdagsledamöter INTE är neutrala statstjänstemän, att det är helt ok att Arkelsten bevistar seminarium och tillställningar ordnade och betalda av privata bolag. Att hon förväntas vara jävig, att hon ska tycka saker – det är därför hon sitter i riksdagen – för att representera sina åsikter understödda av dem som gillar dem d.v.s väljarna. DN lämnar frågan om mutor öppen, så att läsarna själva ska få döma. Som om lagar och förordningar vore meningslösa. Det egna tyckandet och smaken står tydligen över sånt tjaffs.
Det här är bara två exempel från dagens DN. Så här ser det ut varje dag.
De flesta av oss väljer att ha en morgontidning, inte bara för nyheterna, utan även för fördjupning och analys. Dylikt existerar emellertid inte längre, vill man veta mer än vad som finns framför journalisternas mentala järnridå får man besöka frispråkiga bloggar som specialiserar sig på olika ämnen.
Att läsa en morgontidning som DN gör mig arg. Tidningen har ca 400 anställda, varav ca häften är journalister, ändå är kunskapsluckorna lika många som kratrarna på månen. Analysen är urvattnad och tunn, och fördjupning existerar knappt längre. Det finns ingen kreativitet, ingen nerv, ingen törst efter fakta och kunskap. Ibland känns det som om journalisterna inte ens läst högstadiets samhällskunskapsböcker. Så illa är det, utan en gnutta ironi. Här finns ingenting att hämta för den som vill veta lite mer. Tidningen är reducerad till en bunt störande papper som mestadels går till återvinningen utan längre läsning.
—
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om samhälle, politik, USA, Boston, tea party, Arkelsten, DN, Dagens Nyheter, media, morgontidningar, gammelmedia
Programledarnas frågor vibrerar ju inte direkt under utfrågningen av alliansen i TV4. -Men klyftorna har väl ökat under er mandatperiod? framhölls det lite slentrianmässigt. Enligt vilken mätning då? Och hur mätte man? Reinfeldt sade nej, och hänvisade till specifik statistik, men gick inte in på detaljer.
Allianspolitikerna svarar snällt och hyffsat genomtänkt på allehanda lustiga frågor. Tonen är lite ball, man ska ju inte vara alltför allvarlig. Det garvas lite här och där. -Vill folk arbeta? frågar en av programledarna. Vad ska man svara på det?
En genomsnittlig bloggare har mer på fötterna. Äh, det här är Bolibompa för vuxna.
—
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om samhälle, politik, val2010, valet, debatt
