Så här såg DN ut idag:
Verkar som om någon hackat sajten. Inte ens en nationalklenod som Dagens Nyheter får vara ifred. Måste vara en uppretad läsare som tillslut tröttnat på ledarskribenten Wolodarskis velande om mellanmjölkens placering i redaktionens köksskrubb.
—
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om samhälle, politik, DN, hackad,
Det Ungerska partiet Fidesz med Viktor Orban i spetsen, mest kända för avsocialiseringen av Ungern under 90-talet, har uppenbarligen kastat bort de fordom liberala värdena i förmån för mer konservativa och auktoritära tongångar.
Partiet tar kontroll över den statliga televisionen och upprättar ett medieråd med befogenhet att bötfälla tidningar, tv- och radiostationer, internetsajter vars rapportering är obalanserad eller strider mot mänsklig värdighet. Själva rådet består av representanter från partiet. Putin kunde inte ha gjort det bättre själv.
Som ungersk-svensk känns det hela högst osmakligt. Överhuvudtaget blir man förvånad över den auktoritära och konservativa våg som sveper in från både väster och öster. Att Ryssland och Kina ägnar sig åt dylikt förvånar inte så många, men när USA och allt fler europeiska länder drar åt tumskruvarna blir man uppriktigt sagt ledsen och uppgiven.
Kanske är 00- & 10-talets konservativa våg ett svar på 80- & 90-talets liberaliseringar. Det var ju då östblocket föll och internet föddes; världen förändrades sakta inför våra ögon. Och nu är vi sakta på väg tillbaka, med en svullen statsmakt, kontroll, avlyssning och övervakning bygger vi nya järnridåer. Jag hoppas att vi är tillräckligt många som protesterar mot denna utveckling.
—
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om samhälle, politik, ungern, media, censur
Wikileaks släpper alltmer av den närmast oändliga dokumenthögen från USA:s ambassadkommunikation. Läckorna från de amerikanska diplomaternas korrespondens har till och med påverkat vårt lilla närområde här uppe i Skandinavien.
Mycket av det som avslöjats har vi redan misstänkt, men nu har vi det svart på vitt, Sveriges intima samarbete med NATO, de USA-inspirerade övervakningslagarna, amerikanska ambassadens spioneri, samt omdömen om bl.a mellanpudeln Bildt och den lite inbundne och klimatnojjige Reinfeldt.
Vore jag i den numera häktade wikileaksgrundaren Assanges kläder så skulle jag spara det bästa till sist. En ordentlig julklapp till världens korrumperade politiker. Undrar vad det kan bli? Det kan ligga någonting riktigt unket djupt begravt i den gigantiska högen av information.
—
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om samhälle, politik, Assange, Wikileaks, cable gate, USA, NATO
DN skriver om den amerikanska proteströrelsen Tea Party movement:
Velvet Undergroundtrummisen Moe Tucker, som beskrivs som en gammal vänsterperson och enligt egen utsago alltid har röstat demokratiskt, säger i en nyhetssändning från ett amerikanskt valmöte att hon upprörs över hur landet ”leds mot socialism”. Vi europeer skakar på huvudet: hur kan man resonera så i ett land som har så mycket mindre offentlig inblandning i samhället än vi är vana vid?
Det verkar som om journalisten Anders Bolling befunnit sig på en annan planet i 20 år. I USA är i princip hela bolånemarknaden förstatligad, och de privata bankerna är styrda av omfattande federala lagar som tvingar dem att låna ut pengar till folk med mycket låga löner. Vidare har staten gått in som ägare i automobilindustrin, finans och bankväsendet i samband med finanskrisen. Och det är inte första gången som den amerikanska verkstadsindustrin får miljarder från Washington. Statsinblandningen är på många områden värre än i Sverige som styrts av socialdemokrater under nästan ett sekel.
I samma upplaga av tidningen får vi också reda på att riksdagsledamoten Sofia Arkelsten (m) inte kommer att beläggas med misstankar om korruption. DN förklarar inte varför denna slutsats har dragits, och vilka principer slutsaten vilar på. Att riksdagsledamöter INTE är neutrala statstjänstemän, att det är helt ok att Arkelsten bevistar seminarium och tillställningar ordnade och betalda av privata bolag. Att hon förväntas vara jävig, att hon ska tycka saker – det är därför hon sitter i riksdagen – för att representera sina åsikter understödda av dem som gillar dem d.v.s väljarna. DN lämnar frågan om mutor öppen, så att läsarna själva ska få döma. Som om lagar och förordningar vore meningslösa. Det egna tyckandet och smaken står tydligen över sånt tjaffs.
Det här är bara två exempel från dagens DN. Så här ser det ut varje dag.
De flesta av oss väljer att ha en morgontidning, inte bara för nyheterna, utan även för fördjupning och analys. Dylikt existerar emellertid inte längre, vill man veta mer än vad som finns framför journalisternas mentala järnridå får man besöka frispråkiga bloggar som specialiserar sig på olika ämnen.
Att läsa en morgontidning som DN gör mig arg. Tidningen har ca 400 anställda, varav ca häften är journalister, ändå är kunskapsluckorna lika många som kratrarna på månen. Analysen är urvattnad och tunn, och fördjupning existerar knappt längre. Det finns ingen kreativitet, ingen nerv, ingen törst efter fakta och kunskap. Ibland känns det som om journalisterna inte ens läst högstadiets samhällskunskapsböcker. Så illa är det, utan en gnutta ironi. Här finns ingenting att hämta för den som vill veta lite mer. Tidningen är reducerad till en bunt störande papper som mestadels går till återvinningen utan längre läsning.
—
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om samhälle, politik, USA, Boston, tea party, Arkelsten, DN, Dagens Nyheter, media, morgontidningar, gammelmedia
Programledarnas frågor vibrerar ju inte direkt under utfrågningen av alliansen i TV4. -Men klyftorna har väl ökat under er mandatperiod? framhölls det lite slentrianmässigt. Enligt vilken mätning då? Och hur mätte man? Reinfeldt sade nej, och hänvisade till specifik statistik, men gick inte in på detaljer.
Allianspolitikerna svarar snällt och hyffsat genomtänkt på allehanda lustiga frågor. Tonen är lite ball, man ska ju inte vara alltför allvarlig. Det garvas lite här och där. -Vill folk arbeta? frågar en av programledarna. Vad ska man svara på det?
En genomsnittlig bloggare har mer på fötterna. Äh, det här är Bolibompa för vuxna.
—
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om samhälle, politik, val2010, valet, debatt
Den uppmärksammade nyhetsportalen Wikileaks rapporterar om en rad påstådda krigsbrott, som skett under den USA-ledda ockupationen av Afghanistan. Amerikanska myndigheter sliter sitt hår och söker läckan. De har knappt hämtat sig från förra veckans avslöjanden, där Washington Post gör en odyssé i den oändliga amerikanska säkerhetssektorn. Makthavare i alla länder hummar och mumlar, och vet inte riktigt hur de ska förhålla sig till Wikileaks och dess avslöjanden. Även svenskar namnges i de omfattande dokumenten.
Wikileaks är förlängning av den gamla hederliga yttrandefriheten och meddelarfriheten. Att tjänsten finns tillgänglig online för alla och envar bidrar givetvis till framgången. På den tiden när redaktörer och andra viktigpettrar satt som spärrvakter och censurstämplare var det givetvis lättare att hålla koll på medborgarna. Några få röster skapade vår bild av omvärlden, och de var förhållandevis lätta att kontrollera.
Internet har bidragit till att censuren försvunnit alltmer, och här spelar bloggar och nätforum en mycket viktig roll. Viljan att från politiskt håll kontrollera nätet är logiskt begripligt, ty det blir allt svårare att mörka statsmaktens fiffel och övergrepp. Tusen små förstoringsglas riktas mot makthavarna, som helst vill vara i fred och ostört spela sina långa schackpartier. På några sekunder ligger informationen uppe på bloggar, Twitter, Flashback, Wikileaks el.dyl.
Ibland undrar jag hur framtidens samhälle kommer att se ut, när vi alla är sammankopplade som en gigantisk myrstack. Hur lågt kommer vi att gå i denna process där IT och internet förvandlas till allseende ögon och öron. Ständigt uppkopplade och medvetna om allt som händer över hela jorden. En sak är säker, det blir svårt att peta näsan i fred utan att någon sprider videon på Youtube.
Sammanfattningsvis betraktar jag Wikileaks kontroll av makthavarna som något positivt, det enda negativa jag kan se är att konfidentiell information rörande oskyldiga också kan spridas. Samt att många jagar skandalerna och skumraskaffärerna, men det är få som skriver om de ambitiösa politikerna som för vårt samhälle framåt. Om det nu finns såna politiker.
—
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om samhälle, politik, wikileaks, internet, bloggar, twitter, USA, Afghanistan
Jan Guillou skulle egentligen ha varit med på Ship to Gaza, men insåg att aktionen krockade med hans bröllop och stannade hemma. Den nygifte Guillou har emellertid känt sig deprimerad under flera månader och fått skrivkramp efter att Expressen kallat honom för KGB-agent.
Han medger visserligen samröre med KGB under sin ungdom, och att han utfört några uppdrag åt dem. Syftet var att därefter skriva ett avslöjande reportage om det hela. Men något reportage blev det inte, han nämner inte ens incidenten i sina memoarer. Guillou anmälde Expressen till pressens opinionsnämnd, som sedermera friade tidningen.
Guillou känner sig utpekad som spion och landsförrädare, men han måste nog inse att om han haft en samröre med KGB så kan det tolkas som om han var agent åt dem. Oavsett vad han själv hade för målsättning med samarbetet så kan folk uppfatta honom som spion, agent, infiltratör etc. Och förr eller senare kommer någon att skriva om saken, eftersom det finns ett allmänintresse, Guillou är ju en av våra mest kända författare och journalister.
Nu tänker jag inte vara lika plump som Expressen, så istället för agent kallar jag Guillou för medarbetare i rubriken – hoppas att ordvalet duger.
—
Intresant? Läs även andra bloggares åsikter om samhälle, politik, Jan Guillou, Guillou, Expressen
Det har mumlats en del om Facebook redan från starten. Det handlar om hur Facebook behandlar dina bilder, texter, uppgifter, din integritet etc. Och nu är det visst inne att lämna den gigantiska blå sajten. Den har visst blivit trist.
När auktoriteter som Rasmus Fleischer vänder ryggen till fenomenet kanske vi kan vänta oss en storslagen exodus eller diaspora. Möjligen handlar det om att Facebook som sysselsättning eller hobby inte är något vidare. Men det har det ju å andra sidan aldrig varit.
Själv tycker jag att Facebook är en jäkligt bra adressbok, som dessutom fyller på sig själv och uppdaterar sig själv. Och lägger du inte upp några hemliga uppgifter så kan knappast Facebook använda eller utnyttja dig. Inte mer än Medmera eller ICA-kortet i alla fall.
Jag stannar.
—
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om samhälle, facebook, sociala medier, exodus, lämna feacebook
Frågan är hur länge man kan försörja SVT via licenspengar? Allmänhetens intresse kommer att vika alltmer pga ökad digitalisering och ökat medieutbud. Varför tvingas betala för en statlig TV-kanal, som man kanske inte ens tittar på, och dessutom inte bett om?
Nej, det gäller att kavla upp ärmarna för SVT. Vad sägs om att starta en betalkanal som sänder garanterat reklamfria barn- och ungdomsprogram fram till 19-20.00 och därefter nyheter, debatt, kultur och fakta etc. Resten av kanalerna finansieras med reklam.
En dylik kvalitets- barn- och faktakanal skulle jag tänka mig att betala för. Framförallt är det reklamfria barnprogram som snabbt skulle kunna mutas in som ett must have alternativ. Såvida inte någon annan hinner före förstås.
—
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om samhälle, politik, TV, SVT, reklam, betal-TV