FRA är en civil myndighet som avlyssnar och registrerar kommunikation på internet, samt mobil- och telesamtal. Regeringen gav FRA uppdraget med ett visst förbehåll, men nu visar det sig att de inte håller sig till reglerna.

Man har lagrat personuppgifter som inte har kopplingar till specifika signalspaningsuppdrag, samt att man inte tömt databaserna på personuppgifter. FRA har också lämnat ut uppgifter till SÄPO utan motivering.

Frågan är om vi ska ha ett FRA överhuvudtaget? Varför avlyssna och djuptråla all elektronisk trafik, även i fall där det inte ens finns misstanke om brott?

Existensen av en dylik verksamhet är knappast självklar, och ständigt utsatt för kritik och debatt. Och vad händer när avlyssnarna på Lovön i Stockholm inte ens håller sig till reglerna? Välj valfritt skräckscenario, det är bara att använda fantasin.

En annan aspekt på det hela är att om du och jag begår ett brott, ja, då får vi betala böter eller i värsta fall vistas i fängelse. En veckas försening på skatteinbetalningen räcker för att få brev från kronfogden och en betalningsanmärkning. Fåren ska in i hagen till vilket pris som helst.

Men vad händer när staten och dess tjänstemän begår brott mot oss medborgare?

Minns ni den den gamle socialdemokratiska finansministern Kjell-Olof Feldts dikt om löntagarfonderna:

Löntagarfonder är ett jävla skit
Men nu har vi baxat dem ända hit
Sen ska de fyllas med varenda pamp
som stött oss så starkt i våran kamp
Nu behöver vi inte gå flera ronder
förrän hela Sverige är fullt av fonder.

Han var i alla fall ärlig. Något man inte kan säga om dagens moderater som till en början var motståndare till det kritiserade datalagringsdirektivet, men som numera verkar tycka att det är en riktigt bra idé att spara allas vår data/telekommunikation i sex månader för allmän myndighetsbeskådan.

Somliga skulle kunna påstå att det är ett brott mot artikel 12 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (min fetstil):

Ingen får utsättas för godtyckligt ingripande i fråga om privatliv, familj, hem eller korrespondens och inte heller för angrepp på sin heder eller sitt anseende. Var och en har rätt till lagens skydd mot sådana ingripanden och angrepp.

Det moderata ungdomsförbundet verkar lite vaknare och inser att direktivet borde köras genom dokumentförstöraren. Ordföranden Erik Bengtzboe menar att den storebrorsstat som George Orwell beskrev i sin bok 1984 var menad som ett avskräckande exempel, och inte som en handbok. Hårda ord, men passande i en tid som alltmer karaktäriseras av integritetskränkande lagar stiftade av partier som säger sig värna vår frihet.

—

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om samhälle, politik, datalagringsdirektivet, integritet

Inte nog med att våra så kallade liberala partier vill införa det europeiska datalagringsdirektivet, nu vill nationalkonservativa sd utöka lagen. Istället för att spara alla medborgares kommunikation i sex månader så vill sd lagra i ett år. Kravet är emellertid att lagringen görs i Sverige.

Lagen är givetvis orimlig i grunden, och blir inte bättre av sd:s justeringar. Möjligen kan sd:s obstinata hållning leda till att direktivet förhalas, och i slutänden aldrig införs.

Övervakningspolitiken ingår i en bredare nykonservativ politisk trend. För tio år sedan hade det knappast varit möjligt att genomföra dylika ingrepp i den privata sfären. Låt oss hoppas att vi har ett liberalare politiskt klimat att se fram emot under nästkommande decennium.

Om frihet och demokrati vinner framsteg i Mellanöstern kan möjligen västvärldens terroristnoja mildras en smula. Många av de integritetskränkande lagarna vilar på ett fundament byggt på rädsla för arabvärlden. Om muslimerna blir våra vänner ändras hela bilden.

Tills dess fortsätter makthavarna att lyssna på folket.

—

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om samhälle, politik, integritet, avlyssning, datalagringsdirektivet,

Det tog inte mer än tre dagar efter bomben i Stockholm förrän både politiker och medborgare ropar efter mer övervakning. Genom att massavlyssna svenska folkets förehavanden på internet, deras telefonsamtal och banktransaktioner hoppas man kunna ringa in extremister och andra våldsverkare, och på detta sätt förhindra storskalig brottslighet.

Problemet är att massavlyssningen har många brister. Redan nu kan försvarsmakten via FRA avlyssna svenska mål genom utbyte med utländsk signalspaning, och sedan tidigare kan man avlyssna utländska mål. Den aktuella stockholmsbombaren levde länge utomlands, deltog förmodligen i islamistiska träningsläger i Mellanöstern, och försökte sprida islamistisk propaganda i sin hemförsamling i Luton, England.

Ändå missar svensk och internationell signalspaning honom. Trots att den här islamistiska målgruppen förmodligen är ganska liten i Sverige.

Hur effektiv är egentligen massavlyssningen á la FRA, ECHELON etc? Systemen har redan kritiserats för att producera enorma mängder av överskottsinformation, som lätt kan vilseleda polis och utredare. Massavyssningen silar uppenbarligen mygg och släpper igenom elefanter. Och detta vill man ha mer av?

Varför inte istället utveckla den riktade spaningen mot misstänkta grupper? Så har den europeiska polisen arbetat under alla år, och lyckats bevara våra samhällen öppna även under svåra tider, då Sovjetunionen och öststaterna pressade oss, samt terrorism från Baader-Meinhof, Röda brigaderna, IRA, ETA, anarkister, maffian etc etc.

Rädslan är vår värsta fiende, den har utlöst många krig och skapat många dystra slutna samhällen. Vi får inte ge efter, vi får inte tillåta statsmakten att avlyssna alla medborgare, som i en totalitär bananrepublik. Det kommer att sluta med att vi blir alltmer lika våra fiender, när det är vi som ska föreställa den goda sidan.

—

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om samhälle, FRA, övervakning, avlyssning, integritet