Det förstatligade kapitalet

De flesta av oss är överens om att vi lever i ett kapitalistiskt samhälle, där entreprenörskap och fria marknader spelar en avgörande roll. Om man vill vara lite mer nyanserad kan begreppet blandekonomi användas, det finns ju trots allt områden som staten reglerar. Sammanfattningsvis tror nog de flesta att näringslivet och marknaderna är mer eller mindre fria.

Jag skulle vilja påstå att staten lägger sig i det mesta, och att det privata ägandet är på väg att urholkas helt och hållet. Kanske är det till och med en illusion?

Det moderna bankväsendet ägnar sig åt s.k fractual reserve banking, dvs de nyttjar bråkdelsreserver. Det innebär att bankerna lånar ut mer än vad de har i kassan. Om alla kunder vill ta ut sina pengar samtidigt skulle bankerna gå under. Problemet löses med korta lån dels bankerna emellan, och dels lån från staten (riksbanken). Avgiften på dessa speciella lån kallas för reporänta. Och genom reporäntan kan statsmakten till viss del styra låne- och bostadsmarknaden, investeringar, hushållens konsumtion etc.

Om staten inte höll bankerna under armarna skulle de falla som korthus. Utan staten som garant påminner det hela mest om ett dåligt pyramidspel. Inte nog med att staten måste hjälpa bankerna med lån när de är tomma, bankerna måste dessutom räddas från undergång vart tionde år, när vi upplever finanskriser och liknande. Då går staten in med enorma belopp för att garantera att små och stora sparare inte förlorar sina pengar. Ofta kan statens räddningspaket betalas tillbaka som ett lån, men ibland tvingas staten ta över verksamheten och ägandet.

Varför ställer staten upp på det här dåliga spelet? Som sagt, reporäntan är ett åtråvärt maktmedel, som kan styra samhällets konsumtion, investeringar, arbetsmarknaden, samt den viktiga bostadsmarknaden. Det är åtminstone vad vi tror. På senare tid inser vi att inte ens nollränta räcker för att hålla konsumtionen igång. Det s.k räntevapnen blir allt trubbigare ju lägre räntan ligger, och ju oftare det används.

De flesta förstår intuitivt att det här är fel, och att det bara är en tidsfråga innan finansvärlden kraschar monumentalt. Men vi intalar oss att det är så här världen fungerar, och att systemet är ett nödvändigt ont, att man kanske inte kan göra på något annat sätt. Folk retirerar, ty de anser sig inte ha hela bilden, de förstår inte, vill inte förstå. Vi spelar med i spelet, tar våra lån, sparar lite, köper bostad, betalar av, och tar upp och nedgångar med jämnmod. Och skuldbördan växer för varje ny generation.

Om vi fortsätter resonemanget, så inser vi att inte bara villaägarna är starkt belånade utan även delar av näringslivet. Och pengarna kommer från en offentligt sponsrad fasadverksamhet, som blott på pappret kan räknas till den fria marknaden. Vem eller vilka är det då som äger och kontrollerar ditt hus, din bostadsrätt, eller ditt företag?

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Andrahandsvärden

Jag har tidigare försvarat IKEAs grundare Ingvar Kamprad, då han enligt somliga betalar för lite skatt i Sverige – trots att företaget inte längre är svenskt och Kamprad inte bor i Sverige. Så vad har han för moraliska skyldigheter att betala svensk skatt? Hela affärsidén bygger ju på att expandera utomlands.

Den som vill kritisera möbeljätten bör nog skaffa sig en vassare penna. Kanske bör man istället fundera på produkternas funktion och värde?

Under den senaste veckan har jag ägnat mig åt en monumental rensning av källarförråden. Jag var helt enkelt tvungen att göra mig av med ett antal möbler, så jag satte in annonser på Blocket, Sveriges största begagnatmarknad. Allt gick att sälja, utom just IKEAs produkter.

Det var ingen som ville ha mina Billy bokhyllor, Galant skrivbord, PS Väva lampa etc. Inte ens under rubriken bortskänkes fick jag napp. Sista utvägen var att slänga alltihopa, vilket kändes trist, det var ju fullt användbara möbler.

IKEAs möbler är billiga och massproducerade, vilket innebär att andrahandsvärdet blir lika med noll. Spånskivekonstruktionen gör att möblerna blir tunga, det är inte heller ovanligt att detaljer lossnar eller tappar formen när man flyttar dem.

Billigt skräp? Nej, inte alltid, men många produkter är faktiskt undermåliga. Det handlar om nödköp, produkter man egentligen inte vill ha men som duger tills vidare, innan man har råd att köpa något bättre. Och när man tröttnar på dem, så vill ingen annan heller ha dem. Soprummen fylls ständigt av funktionella IKEA-möbler. I bästa fall blir de bra bränsle i värmeverken.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Vad är det för fel på Grekland?

Hur kommer det sig att Grekland har så svårt att attrahera utländskt kapital och nya företag? Varför är det så svårt att göra affärer i detta turistparadis? Läs Landon Thomas intressanta artikel om monopol, byråkrati och antika regleringar i New York Times, med risk att du kommer att bojkotta Heineken och Amstel nästa gång du besöker landet.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Är fildelningsdebatten över?

Nätanarkismen har nåt vägs ände kan vi läsa i SvD i dag lagom till Piratebay-rättegången i hovrätten. Kommer de att bli friade eller fällda? Knäckfrågan handlar om själva uppsåtet. Den juridiska processen kan tydligen bli långvarig.  I övrigt är fildelningsdebatten som bortblåst, och nätets tappra försvarare Piratpartiet fick inte ens en procent i valet.

Har folk tröttnat på att ladda ner filmer och musik utan att betala? Struntar man i den ökande övervakningen på nätet?

För att börja med Piratpartiet så har de ingen chans till riksdagsplatser och kommer förmodligen aldrig att lyckas. Jag har tidigare skrivit om det, problemet är en kombination av trovärdighet samt politikens innehåll. Som liberal skulle jag aldrig kunna rösta på ett parti som vill förstatliga läkemedelsforskningen. Och namnet är lika löjligt som Kalle Anka-partiet. För att nå över 4%-spärren så måste man fånga upp de breda massorna, och de röstar inte på ett dylikt parti.

Vad gäller rättegången mot personerna bakom The Piratebay så borde de ha en rimlig chans att klara sig undan straff, då de framförallt agerat sökmotor, och inte leverantör eller lagerhållare av diverse produkter, lagliga eller ej.

Vad gäller debatten om fildelning och övervakning så har Svensson tröttnat. Övervakningen är ju inget man kan ta på, och än så länge har inga myndigheter schabblat eller gjort bort sig. Den dagen när en 13 kille blir hämtad av polisens utan förvarning så kommer debatten att fortsätta. Eller när en myndighetsperson från FRA glömmer några skivor med intressant innehåll i taxin.

Hela problematiken kretsar kring digitalisering. Så fort en produkt kan digitaliseras så kan den också kopieras oändligt många gånger utan att förlora i kvalitet. Och folk kommer givetvis att försöka kopiera intressanta produkter.

I den verkliga världen räcker det med larm eller en vaksam affärsföreståndare för att avskräcka de flesta från att stjäla. Men att hindra kopiering på internet kräver en oändlig säkerhetsapparat, som dessutom rimmar illa med de västerländska öppna fria samhället. Dessutom ska man aldrig blanda ihop begreppen stöld och kopiering.

Nå, Gutenberg hade det inte lätt han heller. Hans tryckpressar konkurrerade ut en hel industri av munkar som kopierade skrifter hela dagarna. För gemene man kom hans maskin som en skänk från ovan, eftersom priset på böcker blev allt billigare. Lärdomar och idéer kunde på detta vis spridas allt snabbare, till gagn för mänskligheten. Och munkarna som tidigare kopierade böcker, de fick hitta på något annat att göra, som att t ex ägna sig åt sin ursprungliga syssla, att be. Och dessutom var det många som tjänade pengar på att sälja tryckta böcker. Det handlar om att affärsidéerna korrelerar med paradigmskiftena.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Fler jobb och bättre välfärd – eller stora skattesänkningar?

Fler jobb och bättre välfärd – eller stora skattesänkningar?

Vi kan inte vänta.

Så lyder två av socialdemokraternas slogans. Eftersom jag jobbar med reklam och grafisk form intresserar jag mig för dylika korta snabba texter, de kan vara mycket effektiva om de träffar rätt.

Det klassiska skolexemplet är Avis (den ständiga tvåan på biluthyrningsmarknaden) som länge använde sig av: We try harder. Ett annat bra exempel är: Today Tomorrow Toyota. Eller: Carlsberg – probably the best beer in the world.

Jag tänkte titta på socialdemokraternas budskap, plocka isär dem, och förklara varför de är dåliga och inte fungerar. Och det här handlar inte så mycket om att jag ogillar de röda, se det mer som funderingar kring marknadsföring.

För det första ska texten (helst) förklara varumärkets fördelar på ett snabbt och effektivt sätt. Och för många väljare blir det svårt att förstå hur sossarna skulle kunna skapa fler jobb och bättre välfärd. Välfärden är ju ungefär likadan vare sig vi har en blå eller röd regering.

Personligen tycker jag att välfärden t o m blivit bättre; under de senaste fyra åren har det vuxit upp nya läkarmottagningar, skolor och förskolor likt svampar ur jorden.

Här pratar man bara med de redan frälsta, och så vinner man inga val, ty det handlar om att vinna nya röster eller mobilisera soffliggarna – oftast både och.

Hur sossarna ska skapa fler jobb framstår som ännu mer mystiskt. De förlorade ju förra valet pga svag jobbpolitik. Här är moderaterna mycket skickligare, de har trots global finanskris lyckats hålla arbetslösheten på rimliga nivåer, och statskassan är i ordning. Jobbpolitiken är numera inmutad mark, och den tillhör moderaterna. Deras slogan lyder: Sveriges enda arbetarparti.

Socialdemokraterna kan inte vinna val på gamla meriter, måhända byggde man välfärd på Erlanders och Palmes tid, och kanske var man också bättre på att stimulera fram arbetstillfällen då. Men så ser det tyvärr inte ut idag. Sossarna förknippas tyvärr med arbetslöshet, bidrag och förtidspensionärer.

Vi kan inte vänta – fungerar inte alls i det här sammanhanget. Eftersom texten inte lyfter fram varumärkets fördelar ordentligt. Den bär egentligen inte sig själv, utan måste följas av en kompletterande text. Därför är det synd att meningen, som är lite ofullständig, fått en så stor roll i kampanjen.

En slogan ska också helst beskriva skillnaden mellan dig och dina konkurrenter. Och det lyckas man med, fast på ett lite märkligt sätt. Ponera att folk gillar stora skattesänkningar, speciellt med tanke på att få märker några skillnader i den offentliga välfärden. Hur funkar budskapet då?

Skattesänkningar är ju inte alltid av ondo. Staten kan ju inte ta hur mycket pengar som helst, politiker och ämbetsmän ska dessutom vara snåla och hushålla med våra gemensamma resurser. Höga skatter kan t o m betraktas som slöseri från statsmaktens sida.

Och Vi kan inte vänta fungerar lika illa här.

Texten ska också vara kort, klar och tydlig, gärna med lite språkliga finesser, samt lite underfundig. Nja, möjligen finns det lite humor i Vi kan inte vänta – jag tänker på några ungar som väldigt snabbt måste uträtta sina behov. Men kanske är dylika associationer inte så lyckade. Och vad är det sossarna inte kan vänta på egentligen? Politiskt sett brukar socialdemokratiska mandatperioder vara rena rama sömnpillret. Det finns inga idéer om drastiska samhällsomdaningar, man vill bara ändra tillbaka till hur det var förr. Är det värt att vänta på?

En slogan ska dessutom vara lätt att komma ihåg, samt skapa en känsla av välbefinnande, och gärna frambringa en önskan att rösta på detta parti. Slutligen måste texten vara trovärdig.

Det är ingen slump att många älskar att släcka törsten med Carlsberg, köra Toyotas moderna hybridbilar eller hyra från Avis. Trovärdighet är A och O – och den saknas tyvärr ofta i politikens värld. Det kan handla om brutna vallöften, politikerfusk, samt att man bedriver en annan politik än den man utlovat.

Kontentan är att sossarna bör se över sin marknadskommunikation gällande slogans. Nog bör de kunna ta fram en text som återspeglar partiet på ett spännande och mer trovärdigt sätt.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Ska enmansföretag ha jämnställdhetsplan?

Enligt de rödgrönas manifest ska alla företag ha en jämställdhetsplan, även enmansföretag. Spännande utveckling, må jag säga. Jag har ju själv ett enmansföretag, och tänkte härmed formulera planen:

  1. Alla anställda ska ha lika förutsättningar. Karriärmöjligheterna och arbetsuppgifterna ska inte avgöras av kön, sexuell läggning, etniskt ursprung, ålder el.dyl. VD ansvarar för att detta uppnås och rapporterar på vartannat ledningsgruppsmöte.
  2. Styrelsen har som mål att utifrån de förutsättningar som finns välja in lika många kvinnor, män, homosexuella, invandrare, äldre etc. Styrelseordförande ansvarar för detta.
  3. Lönen ska inte påverkas av kön, sexuell läggning, etniskt ursprung, ålder etc. Löneansvarig kommer att ansvara för detta.
  4. Vid ev nyanställningar ska hänsyn tas till företagets demografi, det ska anställas lika många kvinnor, män, homosexuella, invandrare, äldre etc. Personalansvarig ansvarar för detta tillsammans med VD.
  5. Tonen, språket, jargongen på företaget ska ej vara nedlåtande så att kvinnor, män, homosexuella, invandrare, äldre etc känner sig kränkta. Personalansvarig ansvarar för detta. Chefer samt personal har gemensamma möten en gång i månaden där trivselfrågor diskuteras. Förslag och idéer kan lämnas anonymt.
  6. Särskilda idélådor kommer att placeras ut, där alla kan lämna förslag gällande företagets jämställdhetspolicy. Personalansvarig ansvarar för att alla brev läses och vidarebefordras till VD.

Nå, om planen ska uppfyllas måste jag omgående anställa en etniskt svensk homosexuell äldre (alt. yngre)  kvinna. Då är vi hyffsat jämlika på företaget. Frågan är bara vad hon ska göra?

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Alla oljeläckors moder?

Att BP gjort bort sig i Mexikanska golfen kan knappast ha undgått någon. Oljeläckan har bidragit till att stora arealer har förgiftats och måste saneras. Notan beräknas till smått oroliga 16 miljarder kr.

Den 20:e april i år exploderade en inhyrd provborrningsrigg från Transocean Ltd där 11 personer omkom. Läckan som därefter uppstod är den största i USA:s historia. Louisiana, Mississippi, Alabama, Texas, and Floridas kuster är hotade.

Provborrningen skedde på ca 3000 meters djup, jämför med de sinande oljeriggarna i Nordsjön där snittdjupet är under 100 m.

Oljan, Västerlandets svarta guld blir, uppenbarligen allt svårare att få tag i. Oljebolagen tar allt större risker, vi startar till och med krig för att ta kontroll över råvaran, och borrar på flera tusen meters djup för att komma åt den. Och i Canada har man börjat utvinna s.k oljesand (en naturlig blandning av bitumen och sand), råvaran ansågs för några år sedan vara värdelös. Utvinningen är komplex och slukar mycket energi.

Ibland brukar vi prata om peak oil, dvs toppen på oljeutvinningen, därefter följer nedgången tills petroleum-produktion inte längre är kommersiellt lönsamt.

Följdfrågan är givetvis var i cykeln vi befinner oss? Har vi nått peak oil, börjar vi närma oss, eller har vi möjligen passerat den?

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Fusket på McDonalds – hur intressant är det?

Det fuskas visst på McDonalds, maten är inte lika färsk som det påstås. Tidningarna skriver spaltmetrar om detta, bloggar och sociala medier hakar på. Hur kan en snabbmatkedja få så mycket uppmärksamhet för en sån skitsak?

Personligen tycker jag att maten på dylika hamburgerkedjor inte är så upphetsande, men visst slinker deras hamburgare ner ibland då jag har bråttom eller inte så mycket annat att välja på.

Vad tror ni, fuskas det lika mycket i vanliga korvkiosker, pizzerior, kebabrestauranger, kaféer etc?

Förmodligen. Kanske till och med mer. Men fusket på McDonalds anses på något sätt vara allvarligare, anledningen sägs vara bolagets storlek, att de har många unga anställda och borde agera förebild för dessa.

Men varför är McDonalds så intressanta egentligen?

Kanske ligger förklaringen i att de anses vara en del i den amerikanska livsstilen, och tillika symbol för USA. Vi älskar att kritisera stormakten på andra sidan Atlanten, och ibland med all rätt; det handlar om Irakkriget och inblandning i andra staters göromål, finanspolitik etc. Och ofta får varumärken som t ex Coca Cola, McDonalds, Kellogs, Levis, Marlboro, Chrysler symbolisera kritiken.

Det handlar mer om USA än om McDonalds. Jag vet inte hur många gånger jag har köpt produkter av undermålig kvalitet från IKEA, men den kritiken verkar avlägsen och ointressant. IKEA är ett fint svensk företag, tillsammans med Brio, SAAB, SAS m fl.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Kaffekoppen.se – hitta en espressobar nära dig!

De senaste dagarna har jag ägnat åt att bygga en webbplats där du kan hitta en espressobar nära dig. Kaffekoppen.se heter sajten, där WordPress och ett antal plugins är de främsta beståndsdelarna. Nog är det viktigt att hitta god espresso, men främsta skälet till att bygga sajten handlar om hålla mig uppdaterad med ny teknik och marknadsföring på webben.

kaffekoppen

På kaffekoppen.se kan du söka efter espressobarer via kartor, du kan också recensera, betygsätta samt föreslå nya espressobarer. Tanken är att sajten ska bli ett levande verktyg för oss gillar italienskt kaffe. Jag har även lagt ner lite arbete på själva designen, även om det inte är själva huvudsyftet. Så ta en titt, och skriv gärna en recension!

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,