Socialdemokraternas stolthet är orsaken till massarbetslösheten
I mitt förra inlägg skrev jag om den nya fattiga klassen. För att utveckla tankarna och förståelsen kring fenomenet bör vi fråga oss vad som är grunden till detta skräckscenario?
En miljon människor i arbetsför ålder står idag utanför arbetsmarkanden, de är beroende av bidrag för sitt uppehälle. Pengar som skulle göra mycket större nytta inom vård, omsorg, skola eller rättsväsende.
Trots att Sverige är ett litet land så har vi många fina och framgångsrika företag. Tyvärr så nyanställer företagen i alltför liten omfattning för att minska arbetslösheten. Ett av problemen är givetvis kostnaden för de anställda. Slentrianargumentet är att jobben går till låglöneländer, arbetstillfällena försvinner helt enkelt ut ur landet. Är det hela sanningen? Jag tror inte det. De flesta företagen vill gärna behålla verksamheten i Sverige. Språkliga och kulturella missförstånd äter ofta upp merparten av förtjänsten. Jag anser att vi kan behålla jobben i Sverige med bibehållen lön.
Låt mig ta ett exempel. Om en kontorist tjänar 25,000 kr/mån betalar arbetsgivaren 33,000 kr/mån inklusive “arbetsgivaravgifter, egenavgifter, sociala avgifter”. Dessa avgifter har (medvetet) vilseledande namn, det handlar framförallt om pensionsavgifter, som går till oss själva. Det är egentligen inte företaget som beskattas.
Av 25,000 kr får den anställde ca 17,000 i handen efter kommunalskatt. Sedan är det 25% moms på nästan allt vi köper i butikerna, kvar blir ca 13,000 kr.
13,000 kr återstår av 33,000 kr.
Det är dyrt att anställa, och det är dyrt att leva.
Som ett resultat av att staten lägger rabarber på merparten av våra pengar tvingas vi finansiera nästan alla större inköp med lån: bil, villa, bostadsrätt, sommartorp, renoveringar, diskmaskin, frys, spis etc. Om räntan gick upp till 10% då skulle vi hamna i ett ekonomiskt helvete, som skulle få “Krüger-kraschen” att likna en mild sommarbris. Här har vi en av anledningarna till att Göran Persson under hela sin ämbetsperiod prioritetat stabilitet; något har han ju gjort rätt.
En annan effekt av att staten dammsuger landet på pengar är att det är svårt att bygga upp ett sparkapital. Ekonomiskt överskott placeras allt som oftast i aktier, fonder o dyl. Pengarna skulle gynna företagen, få dem att växa och nyanställa. Överskottet kan också med fördel användas till att starta eget företag eller andra investeringar. Om vi tilläts spara mer då skulle vi inte bli lika beroende av vare sig lån eller bidrag. Pengar är oljan i maskineriet.
En sänkning av “arbetsgivaravgiften” ger billigare arbetskraft utan att sänka arbetarens lön. När priset på arbetskraft går ner kan företagen nyanställa och expandera snabbare, vilket i sin tur leder till ännu fler nyanställningar. Alla nyanställda betalar skatt istället för att få bidrag. Jag är ingen nationalekonom, men sänkningen av “arbetsgivaravgiften” skulle förmodligen finansiera sig självt.
Då återkommer vi till min ursprungliga fråga: varför står en miljon människor utanför arbetsmarknaden? Varför gör regeringen ingenting? Har våra folkvalda drabbats av totalförlamning?
Nej, det handlar om attityd. Våra folkvalda har sin bakgrund i arbetarrörelsen, de ser med stor misstänksamhet på näringslivet. Av stolthet och gammal hävd samarbetar inte socialdemokraterna med företagen. Detta är idioti, eftersom företagen utgör basen för all skatt, tillika allt välstånd. Det finns ingen dialog, det finns inget samförstånd, och det förekommer inga gemensamma åtgärder för att komma till bukt med arbetslösheten. I socialdemokraternas ögon är “direktörer” fortfarande punchdrickande utsugare med cylinderhatt.
Den regering som bjuder in företagen, stora som små, och ställer den solklara frågan: hur kan vi samarbeta för landets bästa? Den regeringen kommer att förvandla Sverige till ett framgångsland.
Om detta är höger- eller vänsterpolitik spelar ingen roll, kanske är det rent utav sunt förnuft.
“Den regering som bjuder in företagen, stora som små, och ställer den solklara frågan: hur kan vi samarbeta för landets bästa? Den regeringen kommer att förvandla Sverige till ett framgångsland.”
Problemet är att den sittade socialdemokratiska regeringen gör detta med jämna mellanrum. OCh näringslivet kommer glatt springande när det doftar nybakade mazariner från regeringskansliet… De går sedan därifrån, känner att de blivit lyssnade på. Näringsministerna nickade instämmande när de berätta om sina problem. De fick till och med löften om att regelverk och skatter skulle “ses över”.
Så gick månaderna. Månaderna blev till år. Inget händer.
Men så slutligen! Då kommer ett utspel från regeringen, som då har fått krav från LO att stärka arbetsrätten och ålägga arbetsgivarna nya avgifter och skatter. Och regeringen lyder, annars uteblir stödet. Näringslivet protesterar lite lamt, men finner sig strax i det nya. de vill ju bara få jobba vidare och driva företag. De är inga politiker. Men det är tufft och regeringens nya pålagor känns. Man klagar lite i medierna och regeringen bjuder återigen in till mazarinkalas…
Till Johan L:
Jättebra kommentar. När jag pratar om samarbete menar jag lite högre nivå. Socialdemokraternas “mazarinkalas” är falskspel, som när man bjuder in grannarna som man egentligen inte gillar, men ändå vill hålla sig väl med…
kolla in
http://www.socialdemokraterna.se/templates/News____16346.aspx
Nuder, Pagrotsky och Östros är tre av de absolut tyngsta ministrarna. Sedan kan man störa sig på att man riktar sig till småföretag och inte Svanberg och co. Personligen tror jag dock det är bättre med folk som befinner sig i verkligheten och som konstruktivt försöker lösa problem istället för det genompolitiserade “svenskt näringsliv”. Men smaken är som bekant delad.
Till Johan Sjölander:
Bra initiativ! inte en dag försent. Hoppas att samtalen leder någon vart och att det handlar om dialog, dvs TVÅ parter som lyssnar och pratar med varandra. Utspelen mot storföretagen för några veckor sedan ( bl a Ulvskog, Persson m fl) vittnar dessvärre om att min tes håller. I socialdemokraternas ögon är och förblir företagen “fienden”.
Sjölander:
Ser det bara som ytterliggare ett utspel som försöker “kram ihjäl” motståndaren – denna gång småföretagen.
jag har här fem konkreta saker som regeringen kan göra för att underlätta för företagande och företagsamma individer öht:
1) Avskaffa förmögenhetsskatten
2) Avskaffa 3:12 reglerna
3) Sänk arbetsgivaravgifterna
4) Avskaffa LAS.
och sist med inte minst:
5) HÅLL ER UR VÄGEN!!!
Utdrag från sidan från socialdemokraterna (News____16346.aspx tror jag):
——————————
“Vi vill fortsätta att främja tillgången på tillväxtkapital i hela landet. Målet är att småföretagare i alla regioner ska ha god tillgång till kapital för att växa och anställa.”
———————————
“God tillgång till kapital…”, Känn på den. Visst hade det varit mumma att få “god tillgång till kapital”.
———————————
Kapital får man inte bara sådär hursomhelst. Men formuleringen ger en vink om vilken modell de har tänkt sig:
Småföretagare ska jobba med lekpengar från Wallenbergarna m.fl. Kontrollen över verksamheten ska i vanlig ordning i praktiken ligga hos det gamla etablissemanget.
De kommer aldrig att släppa till något i realiteten. Genom att ge “god tillgång till kapital” så får de hållhake på småföretagaren.
Den som tjänar ihop egna pengar av egen kraft kommer de att skinna in på bara kroppen med grymma skatter på arbete även i fortsättningen.
Jag är lokalpolitiker i Hässelby där jag bor. I min partiförening (s) för vi mycket disksussion om näringslivets förutsättningar, och vi för dialog med småföretagarna i vårt område. (Ett dokument vi tagit fram om detta hittar du på;
http://51280.webpublisher.eurovator.se/documents/00025.doc )
För självklart krävs det företag för att skapa jobb. Och jag tror att en öppen dialog, på alla nivåer, är bra för att skapa förutsättningar för det.
Sedan finns det en partipolitisering av organisationen Svenskt näringsliv. Urban B är ju gammal moderat statssekreterare och ekonomisk talesman. Men ute i verkligheten tror jag nog det är socialdemokrater som är de bästa när det gäller att föra en konstruktiv dialog och hitta praktiska lösningar för framtiden.
Kort kommentar till kossan oxå; att tillgång till riskkapital är en viktig faktor för växande företag kan du vara mot. Men då talar du mot bättre vetande. Slut på kort kommentar.
Sjölander:
Utmärkt. Ni för dialog med företagen i Hässelby, hoppas att samtalen bär frukt!
Nu säger jag det igen, eftersom du konsekvent undviker frågan: varför ser Sverige ut som det gör idag, med närmare en miljon människor utanför arbetslivet?
Detta kan väl inte tyda på en bra arbetsmarknadspolitik?
Hur fungerar er förträffliga dialog med näringslivet i praktiken egentligen?
Är du stolt över dagens samhälle? Kan allt skyllas på dåliga tider och företagsflytt till låglöneländer.
Eller är det så att vi har ett dåligt företagsklimat i Sverige?
Kan en sosse inte erkänna detta? är skyglapparna alltid på? Ta av dem är du snäll.
Och snälla sluta kalla mina åsikter för “högerpolitik”. Jag är inte partipolitiskt aktiv, du kan fimpa jargongen. Jag förespråkar inte sänkta ersättningar o dyl.
Glöm inte att liberalerna satt till vänster i franska nationalförsamlingen – och det är därifrån begreppet “vänster & höger” kommer ifrån
Sjölander:
men jag, och flera andra, är inte intresserade av att föra dialog med dig och dina kompisar. vi är enbart intresserade av att arbeta. och att få göra det ostört. du kan inte förse oss med riskkapital (om du inte ger ur egen ficka och blir investerare, eller stjäl från någon annan), och vi är inte heller intresserade av att göra affärer med dig. vi litar inte på dig. Empirin talar emot dig. Du kommer blåsa oss så fort du får chansen.
Det ENDA lilla vi begär, men som också är det enda du förvägrar oss, och alltid kommer förvägra oss, det är att få arbeta i frihet, utan din “hjälp”. Har jag fel?
F ö jämför du Sverige med andra liknande looser-länder i det allt mer stelnade västeuropa. Pröva att jämföra företagsklimatet och tillväxten med USA, Indien, Östeuropa, Asien… eller Irland då för att ta ett undantag.
Till att börja med Attila; när jag skriver “högerpolitik” (har väl inte skrivit det här vad jag kan se, men jag antar att du syftar till diskussionen på min blogg) är det den politik högern i Sverige, dvs “alliansen”, vill föra jag menar. Jag uppfattade att du ställde dig bakom den, men om så inte är fallet ska ingen skugga falla över dig. Däremot kommer jag att fortsätta kalla högerpolitik för högerpolitik. Om du ursäktar.
Sedan vad gäller skygglapparna. Jag tror aldrig Sverige, eller något annat land heller, kommer att bli perfekt och problemfritt. Världen fungerar inte så. Däremot kan det vara olika mycket bra. Tiden och utvecklingen kommer också leda till nya utmaningar och nya problem som måste hanteras politiskt.
Och jag delar absolut inte din bild att Sverige är ett land med större problem än andra länder med andra politiska lösningar. Vi har en högre tillväxt och lägre arbetslöshet (faktiskt oavsett hur du räknar), än genomsnittet i Europa. Förra året startades 40 000 nya företag i Sverige, vilket är rekordmånga. Detta är bra, eftersom detta med nya företag är ett område där vi måste bli bättre.
Visst har Sverige problem. Vi har klassklyftor. Vi har rasism. Vi har utanförskap. Globaliseringen ställer stora krav på oss som land och som befolkning. Jag bor själv i en förort som innehåller allt, från mångmiljonvillor nere vid vattnet till hyreslängor med skyhög arbetslöshet om stort utanförskap. Så visst tror jag mig känna både fram och baksidorna av detta land.
Och jag tror aldrig det kommer att bli perfekt. Inte om (s) får 70, 140 eller ens 200 år till på sig. Men jag tror det kan bli bättre. Och jag tror det kan bli sämre.
Och jag tror det blir bättre med (s). Och sämre med högern. Det är det politik handlar om för mig. Inte bara, som jag skrev på min blogg, om att se problemen. Utan också att ständigt göra något åt dem. Och att välja HUR vi vill göra detta.
Det blev ett långt inlägg, ber om ursäkt för det. Men jag uppfattade att det på denna blogg finns utrymme för en diskussion som går lite bortom att slänga de vanliga klyschorna.
Att sänka arbetsgivaravgifterna, föra konstruktiv dialog med företagen och förenkla lagar och regler – syftar till att få företag att expandera – detta i sin tur kräver investeringar i maskiner eller nyanställningar. Både tillverkningsindustrin, underleverantörer och tjänsteföretag gynnas.
Indirekt hjälper vi “arbetarna”, som är socialdemokraternas primära målgrupp. Fler arbetstillfällen skapas.
Jag förstår inte varför detta skulle vara högerpolitik?
Vi har ju misslyckats med det mesta hittills, varför inte ge det en chans – vi har inte råd med ieologiska låsningar.
Jag tycker dessutom att det är svårt att jämföra Sverige med EU-länder som t ex Frankrike, Spanien, Tyskland etc. De har 40 – 80 miljoner invånare, på samma eller mindre yta.
Vår ringa folkmängd i kombination med (än så länge) stark industritradition och stora naturtillgångar borde göra Sverige till nr 1!
Jag kan inte heller lita på Sjölander. Tyvärr. Det är kört på den punkten.
S har sagt “förenkla och förbättra för småföretagen” i nära nog 20 år. Nu är det ju så att prat är gratis. När sedan de faktiska riksdagsbesluten kommer så går de småföretagen emot. Med stöd av kommunisterna.
Alltså, vi vet vad ni tycker om småföretagare. Vi är inte dumma i huvudet.
Jag är inte intresserad av att expandera med andras riskkapital och sitta i andras knä.
Jag har egna idéer (som fungerar) och jag jobbar bara med egna pengar. Om då dessa pengar, detta riskkapital, som jag själv arbetar ihop konstant tas ifrån mig via skattsedeln så kommer jag förstås aldrig någon vart. Det vet Sjölander också.
Mitt liv är tyvärr inte så långt att jag har råd att förspilla det i ett land där det politiska styret helst ser att jag kvävs bara för att jag vill arbeta ifred och behålla HÄLFTEN av det jag själv tjänar ihop. Ni ska ha mer än så. Det är inte skatt att ta mer än hälften av vad en människa tjänar, oavsett om personen råkar vara företagare. Det kallas “ocker”.
322.000 i skatt på näringsinkomsten 490.000 talar sitt tydliga språk. Jag har familj att försörja, Sjölander! Fem personer kan inte leva på 14.000 i månaden netto.
Sedan jag lämnade Sverige så kan jag återigen andas, arbeta och spara lite. Det enda jag ångrar idag är att jag inte åkte tidigare.
Tur att det fanns 40 000 andra som satsade och startade företag förra året, då. Och sedan tror jag att det behövs dialog mellan politik och näringsliv, om exempelvis infrastruktur och annat gemensamt. Men där kan vi ha olika åsikter. Uppenbarligen.
(Och sedan Attila, jag tror kanske du har fått en leddtråd till var skon klämmer vad det gäller dialog, och att det inte nödvändigtvis är hos s)
Så det är blott konjunkturens fel att vi dras med enorm arbetslöshet? Sossarna verkar ju göra allting rätt. Tja, kanske är det så? Då får vi hoppas på bättre tider
Det stämmer säkert att 40 000 startade. Jag har också sett den siffran och jag väntade på exakt den repliken.
Innebär detta att de nystartade företagen skapade 40 000 nya heltidsarbeten?
Det hade varit intressant att se statistik på hur många av de 40 000 nystartade företagen som resulterade i nya bärkraftiga heltidsarbeten.
Jag har just kört en uträkning för enskild firma på http://www.skatteverket.se.
Kommunalskattesats (31,00)
Medlem i Svenska Kyrkan (1,50)
Detta ger följande resultat. Så här mycket ska en ensamföretagare i Sverige år 2006 ska betala i skatter och egenavgifter på näringsinkomsten 300.000 kronor:
———————————–
Förvärvsinkomst +300.000
Allmänna avdrag -0
TAXERAD FÖRVÄRVSINKOMST = 300.000
Avdrag allm pensionsavg -2.700
Grundavdrag -11.600
BESKATTNINGSBAR FÖRVÄRVSINKOMST = 285.700
Kommunal inkomstskatt +88.567
Sjukförsäkringsavgift +33.360
Föräldraförsäkringsavgift +6.600
Ålderspensionsavgift +30.630
Efterlevandepensionsavgift +5.100
Arbetsmarknadsavgift +5.730
Arbetsskadeavgift +2.040
Allmän löneavgift +9.210
————-
Summa egenavgifter m.m. =92.670
Kyrkoavgift +4.285
Skattereduktion för allmän pensionsavgift -18.300
SLUTLIG SKATT = 188.222
Preliminär skatt – 0
Att betala = 188.222
———————————–
I tjänsteföretag tillkommer moms.
———————————–
Det går enkelt att kontrollera riktigheten i uppgifterna genom att göra om uträkningen på http://www.skatteverket.se -> Självbetjäning -> Skatteuträkning. Näringsinkomst fylls i under punkt 8. Prova gärna några andra inkomster också.
Anser Johan Sjölander att sådana skatteuttag är rimliga?
Ja eller Nej?
Skillnaden mellan mig och Johan Sjölander är att jag är politiskt intresserad och han är partipolitiskt engagerad.
Sjölander försvararar ett system där dagligen en miljon arbetsföra människor inte går till jobbet.
Samhället förlorar skattepengar, vanliga arbetare blir utslagna, apatiska och tappar hoppet.
Att Sjölander & Co inte kan diskutera med näringslivet har alltför tydligt bevisats i denna debatt, ty både jag och flera andra som diskuterar driver företag. Sjölander är ointresserad av våra argument, istället försöker han sprida socialdemokraternas aggregerade åsikter.
Som politiker är det viktigare att lyssna än att tala, ty politikerna är våra representanter. Och finns det ett stort missnöje bland företagare i Sverige bör politikerna lyssna.
Det största sveket mot svenska folket är socialdemokraternas attityd mot näringslivet.
Misshandlade företagare anställer ej, vilket även i fortsättningen kommer att generera arbetslöshet.
Attila börjar med att efterlysa dialog mellan politik och näringsliv. Och slutar med att på förhand dömma ut alla sådan initiativ som körda, eftersom (s) per definition är onda.
Och jag är den som har partipolitiska skygglappar? Tjena.
Johan (som träffar tillräckligt många företagare som ÄR intresserade av dialog för att inte känna en alltför stor oro över att vissa på denna blogg tycks ha avskrivit den möjligheten.)
Skattefrågor för de allra minsta företagen är fortsatt tabu.
Sjölander har svarat Attila men inte kommenterat uträkningen från Skatteverket. Jag vet att Ja/Nej-frågan var knivig, så jag är inte förvånad. Det är inget personligt JS.
Men jag vet ju av bitter erfarenhet vad som faktiskt gäller, så jag svarar själv:
“JA – det är rimligt!”
Det är ju Sjölanders parti som ställt upp reglerna, och därmed utgår jag ifrån att han anser skattereglerna för de allra minsta företagen vara fullt rimliga.
Sverige är dock inget dåligt land att driva företag i. Om företaget är tillräckligt stort.
Senast igår läste jag en ny rapport från Grant Thornton som visar att Sverige ligger på fjärde plats i tillväxtligan. Det är naturligtvis en ljuspunkt.
Men den miljon människor som står utanför arbetsmarknaden tillhör knappast gruppen “kapitalstarka börsdirektörer”. Dessa 20 procent är lika förtryckta idag som någonsin arbetarna på 20-talet under brukspatronerna.
Och småfolk som ska avtvingas 70-procentiga skatter på sina arbetsinsatser (samtidigt som börsmiljardärer kommer undan med 30 eller lägre) ska baske mig veta om vad som egentligen gäller.
Ribban ligger högt, och företag i Sverige måste ha en viss storlek redan från start.
Det kan man från politiskt håll gott vara ärlig med – och sluta lura in arbetslösa och medellösa på starta eget-bidrag för att snygga till arbetslöshetsstatistiken.
All respekt för ditt arbete Sjölander, fortsätt dialogen med näringslivet.
Tycker du att Ulvskog, Persson & Co är lika duktiga på dialog? De häcklar snarare näringslivets representanter.
Vad spelar det för roll att en och annan kommunalpolitiker försöker närma sig företagen, när partitopparna inte gör det? Det är dina “chefer” som sätter agendan.
Men som jag har sagt tidigare i denna diskussion, lycka till! Er DIALOG har tyvärr inte varit särskilt lyckosam hittills, när en miljon arbetsföra stannar hemma varje dag. Det är det jag pekar på.
Till Kossan som rymde:
Håller med dig; din uträkning talar sitt tydliga språk. Det går knappt att starta företag i Sverige. Att somliga ändå lyckas beror på jäkligt drivna individer som går över eld & vatten. Alla orkar tyvärr inte. Jag tycker inte att man ska behöva vare Stålmannen för att driva företag.
Uträkningen är kopierad rakt av från Skatteverkets hemsida och torde vara helt representativ.
Deklarerar man en näringsinkomst på 300.000 kronor så måste man, om man har enskild firma eller handelsbolag, betala in 15.667 kronor PER MÅNAD i skatt. Plus moms.
Hur mycket betalar en löntagare på den inkomsten, Sjölander? Är du själv beredd att se 15.000 dras från lönen varje månad i skatt och samtidigt veta att du har noll ersättning om du blir av med jobbet?
30 karensdagar kanske kan vara något? Det hade jag. Som ensamföretagare kan man lika gärna ha 30 karensdagar för det finns ingen ersättare när man är sjuk. Man jobbar ändå. Annars försvinner kunderna, och därmed intäkterna.
Drar man in mer än dessa 300.000 som jag använde i exemplet, så kommer man omedelbart att upptäcka att även den statliga skatten slår in. Du får då betala 20 procent extra på alla inkomster över ca 26.000 per månad. Eftersom man anses vara höginkomsttagare och därmed “bör bidra med lite mer” (citatet från Göran Persson).
Under tiden fortsätter de presstödsfinansierade medierna dag ut och dag in att skriva om hur gräsligt stora bonusar börsmiljardäreran hämtar hem (men DÄR beskattar ni inte särskilt mycket, Sjölander!), blandat med artiklar om hur mycket småföretagarna fuskar med skatten.
Och för att det ska se ut som om man jagar direktörer och skattefuskare så vänder man i stället upp och ner på den lille och medellöse (men ärlige) företagaren, och skakar tills den sista femtioöringen trillat ut ur byxfickan.
Ett elegant spel för gallerierna.
Till slut vill jag bara säga att Sverige generellt är ett mycket bra land med enorma möjligheter. Just därför tycker jag det är oerhört synd att man sätter lönsamhetskraven så högt att 20 procent av den arbetsföra befolkningen trillar vid sidan.
Sjölander menar vidare att jag utmålar sossarna som “onda”. En filosofisk fråga, givetvis.
Jag skulle vilja säga såhär; om sossarna MEDVETET håller 1 miljon människor borta från arbetsmarkanden – då är de onda.
Läser precis att Sverige hamnat på fjärde plats i revisions- och konsultföretaget Grant Thorntons lista över länder med störst andel snabbväxande företag. Vilket gör att vi ligger högst i Europa. Att vi har en högre tillväxt än snittet är heller ingen hemlighet. Vi ratar också högt vad det gäller tillgängliggörande av ny teknik, produktivitet, och annat som är nödvändigt för framtiden.
Däremot har inte tillväxten (dvs att det går bra för företagen) omvandlats till arbetstillfällen i tillräcklig grad. Sedan ligger vi fortfarande bra till även där – om man jämför med andra (vilket ibland kan vara klädsamt.) Oavsett hur vi räknar. Men de satsningar som idag lyckas pressa tillbaka sjukfrånvaron och förhoppningsvis kommer att lyckas minska arbetslösheten är nödvändiga och verkligen på tiden.
Ibland är det svårt att se verkligheten på ett annat sätt än man redan har bestämt sig för. Det är trist, men mänskligt. Väldigt många borgerliga personer har bestämt sig på förhand för att allt med Sverige är dåligt, och allt är sossarnas fel.
Jag säger inte att allt med Sverige är bra. Eller att allt bra är socialdemokratins förtjänst. Men jag tyckar att man ska försöka anstränga sig för att se verkligheten som den är, istället för att bekräfta förutfattade meningar.
Och till kossan, förlåt. Jag fick en direkt fråga som jag glömde att svara på. Jag har inte gått igenom dina beräkningar i detalj men i stort tycker jag precis som du gissar – att jag i stor står upp för de svenska skattenivåerna.
Med detta inte sagt att allt är bra som det är. Jag tycker att det finns anledning att titta över hur detaljerna i systemet fungerar. Globaliseringen kräver ständiga omprövningar, och det gäller även på skattsidan.
Sedan kan jag säga att min principiella ingång i detta är att skatterna borde vara mer progressiva och inte mindre. Men det är i mycket en fråga om värderingar. Och där tror jag inte vi kommer att komma överrens.
Jag vill tacka Johan Sjölander för svaret. Det är bra att du är uppriktig och står upp för den modell du företräder.
Vi är troligen överens såtillvida att det faktiskt inte finns någon större mening att köra riktigt små småföretag i Sverige. Och ÄNNU högre progressivitet på gång om socialdemokraterna får bestämma… det är ju bra att få veta.
Som jag ser det så ger Sverige följande legala möjligheter för mikroföretagare som vill förbättra sin situation:
1) Expandera kraftigt så att ni kan dra in de miljonintäkter som Sverige kräver. Detta är ett bra alternativ för den som har råd. Fungerar troligen bättre i större städer än ute på landet.
2) Om ni tvunget ska köra era med svenska mått mätt olönsamma företag vidare: Emigrera och lägg era småföretag i något annat land där man tillåter att människor lever lite enklare, och där man ser mer välvilligt på företagande i mindre skala. EU gör detta fullt möjligt.
3) Lägg ner firman och gå raka vägen till arbetsförmedlingen och sök anställning.
4) Kan arbetsförmedlingen inte fixa fram jobb – omskola er till något som garanterat efterfrågas inom Sverige. Vård, bygg eller industri ser ut att vara bra alternativ just nu.
Jag tror jag fick med det mesta.
Sjölander,
De uppåtgående kurvorna borde snarare oroa dig; hur kan vi ha så många arbetslösa i en högkonjunktur? Hur kommer det att se ut i nästa lågkonjunktur? Det vill jag inte ens fantisera om.
Jag tror på ett samhälle som tar hand om de svaga, sjuka & utsatta på ett bättre sätt än idag.
Samtidigt som vi stimulerar företagen, genom att t ex sänka arbetsgivaravgifter förenkla regelverk etc.
Det måste också finnas en bra dialog mellan makthavare och näringsliv, gärna näringslivsfolk i regering & riksdag.
Jag tror att vi har råd med allt detta. Jag anser att socialdemokraterna slösar med skattemedlen.
Är detta “borgelig” politik? Vem vet? Jag tror att gamla sossar, som Tage Erlander & Co inte hade haft något emot mina åsikter.
Kossan,
Det finns ytterligare en lösning för småföretagare. Gör som alla andra. Fuska. Frisera dina siffror, dra av allt du har i hemmet. Samla kvitton som en tok. Så gör alla småföretagare. De tvingas till det. Det här är givetvis början på ett jätteproblem, som i slutänden kommer att leda till ett genomkorrupt samhälle.
Givetvis hade jag kunnat fuska. Det hade varit en väldigt enkel lösning.
Men det hade varit fel. Jag är också förälder. Man kan inte vara en bra förebild för sina barn och samtidigt bygga en framtid på fusk. Jag vill kunna se dem i ögonen utan att flacka med blicken.
Till Kossan som rymde,
Håller med. Jag gillar inte heller fusk, som du märker om du läser de sista raderna på artikeln: http://www.attila.tecknare.se/2006/03/r-m-de-rikas-parti-och-s-de-fattigas-6.html
Tyvärr finns det mycket fiffel, och det kommer att bli ett stort samhällsproblem.
Kort kommentar till kossan. Jag tror nämligen vi missförstod varandra – jag menar verkligen inte att det inte är någon mening med att driva (små) företag i Sverige. Och att det – som jag påvisat – både startas många nya företag och att vi får beröm för att vi har så många VÄXANDE företag tycker jag talar för min uppfattning. (Med detta inte sagt att Sverige passar för alla, kossan har uppenbarligen gjort en annan bedömning och det har han naturligtvis all rätt att göra.)
Nu ska tydligen sossarna sänka arbetsgivaravgiften för enmansföretag som anställer.
Bra initiativ! “Högerpolitik”, eller sunt förnuft?
Jag gör, med stöd av mina egna slutskattsedlar och tio års förstahandserfarenhet, den bedömningen att om man vill ha ut en heltidslön på 15.000 kronor netto per månad så måste man skicka minst uppemot 20.000 kronor per månad till staten exklusive moms.
Detta gäller de allra minsta företagen – enskilda firmor och handelsbolag. Tjänsteföretag i synnerhet. Jag pratar inte om aktiebolagen nu. Villkoren tycks förbättras ju mer pengar man har.
I de minsta företagsformerna beskattas alla intäkter som lön och belastas med egenavgifter, kommunalskatt plus eventuellt även statlig skatt. För tjänsteföretag tillkommer även moms.
Det är för mycket på så låga intäkter som det i det stora sammanhanget är fråga om. De höga skatteuttagen hindrar de minsta från att arbeta ihop eget kapital. De tvingas i stället låna, vilket förstås passar S och storfinansen som hand i handske.
Men jag accepterar att vi har delade meningar om skatteuttagen. Jag har också accepterat att det är du som sätter agendan eftersom du representerar det statsbärande partiet.
Jag har också haft förmånen att säga vad jag tycker på den här bloggen, men jag väntar mig inte att socialdemokraterna kommer att göra något åt saken. Men vill man ha något gjort här i världen så får man göra det själv.
———————————-
Faktum kvarstår att på en beskattningsbar inkomst på 285.700 så kommer svenska staten att kräva in 188.222 kronor i skatt. Det går enkelt att kolla på Skatteverkets egen hemsida.
Och du skriver ju själv så här på den här bloggsidan, lite längre upp:
“i stort tycker jag precis som du gissar – att jag i stor står upp för de svenska skattenivåerna.”
———————————
Alltså ingen förändring i sikte.
Jag är naturligtvis glad att det finns växande företag i Sverige, och jag hoppas den utvecklingen fortsätter.
Samtidigt är jag (tyvärr) övertygad om att riktigt små tjänsteföretag är olämpliga att driva i Sverige även i fortsättningen.
Går man in på en lite högre nivå (vilket innebär aktiebolag plus ett antal anställda och en budget på några miljoner) så är förutsättningarna plötsligt betydligt bättre.
Men idag utesluter man “Svensson” i stor utsträckning. Svensson hindras från att driva eget, eller påhängs en kvarnsten i form av lån, MYCKET högre skatter än storföretagen och deras kapitalinkomst-inhystande styrelser, och fortsatt krångel.
Så det är korrekt att jag gör en annan bedömning än Sjölander vad gäller riktigt små företag. Hade jag vetat vad jag vet idag så hade jag troligen aldrig startat överhuvudtaget.
Men Sjölander själv har visat sig vara fullt möjlig att diskutera med.
För min del är tiden nu ute, och det är dags att dra vidare. Jag tackar för utrymmet.
Och vad kan vara lämpligare än att avsluta den här tråden med följande citat från inledningen:
“Så gick månaderna. Månaderna blev till år. Inget händer.”
Håller med om att det generellt är för höga skatter för småföretagare.
Men en liten nyansering är på sin plats. Jag driver själv enskild firma inom tjänstesektorn. Och jag har provat på att sälja mina tjänster både till storföretag, mindre företag och privatpersoner. Att leva på och även bli rik på att sälja till storföretag går bra. Det är inga problem att ta 700 kr/timmen exkl moms, eftersom kunderna kan dra av kostnaden mot sina vinster. Om man kan fakturera för 80 timmar i månaden så blir det 56000 kr/mån, dvs 672000. Trots alla skatter så blir det ändå kvar 250000 kr netto.
Däremot, att sälja tjänster till privatpersoner. OMÖJLIGT! För en privatperson är 700 kr exkl moms = 875 kr inkl moms vilket är en mycket stor del av nettomånadslönen, kanske en femtedel eller en tiondel.
Det finns en anledning till att kvittofusket är så utbrett i just branscher som riktar sig till privatpersoner!