Det här en ganska vanlig diskussion mellan en drogliberal person och en politiskt korrekt sosse/folkpartist/vänsterpartist el dyl:

- Jag tycker att man ska sälja billiga droger på apoteken. Då slår du undan benen på maffian, och knarkarna behöver inte göra inbrott var och varannan dag för att försörja sitt bruk/missbruk.

- Jaha, men vården då? Vem ska bekosta knarkarnas sjukvårdskostnader, rehabilitering etc. Jo, samhället!

Argumentationen verkar självklar för många, men brister tyvärr i alla led.

Vart tog den berömda SOLIDARITETEN vägen? Solidariteten med de utslagna, fattiga, samhällets bottenskrap? Vart tog den vägen? Är det inte dessa utslagna ni säger er värna, kära sossar, folkpartister och vänsterpartister? Ska de utslagnas misstag plötsligt föras in i samhällets balansräkning? Är det blott medelklassens barnbidrag, föräldrapenning, sjukkpenning och VAB-dagar ni värnar?

De politiskt korrekta och trångsynta tänker inte heller på att samhället tjänar in kostnaden på minskat antal småbrott, som skulle bli följden om drogerna såldes till humana priser på apoteken. Och blotta tanken på att slå undan benen på den organiserade brottsligheten kan svårligen mätas i reda pengar. Jämför med förbudstiden i USA, då den amerikanska maffian skapades och har funnits sedan dess. Brottslingar älskar förbud och reglerade marknader, det är deras levebröd; den svarta bostadsmarknaden i Stockholm är ett annat exempel. Knarkhandeln omsätter enorma belopp varje minut, vart pengarna tar vägen, hur de investeras, i vilka intressen och syften – det har vi ingen aningen om.

En drogliberal politik skulle även medföra att riktiga etablerade företag tillverkade och utvecklade drogerna. Vem vet, om några decennier kanske vi har droger utan biverkningar? Även detta är en tanke som sätter myror i huvudet på de flesta. Ska medborgarna sitta och knapra piller på fredagskkvällen, vill vi leva i ett dylikt samhälle? Tja, idag sitter merparten av västvärldens invånare och klunkar i sig alkohol på fredagkvällen, och låter hjärnan bedövas av de 218 TV-kanaler som utbjudes, medan chipspåsen går runt. Är DET ett värdigt liv?

Skulle antalet knarkare öka med en mer liberal drogpolitik? Låt oss vända på steken, har nuvarande krig mot drogerna givit någon effekt? Knappast, droganvändningen ökar kontinuerligt. Den repressiva narkotikapolitiken har misslyckats överallt. Det är dags att pröva något nytt, sälj droger på apoteken, kräv recept, där motpresationen från droganvändaren är att hon uppsöker läkare en gång i halvåret el dyl. Förr eller senare fastnar hon i nätet, och uppsöker ett rehabiliteringsprogram. Idag ruttnar de på gatan, hjälpen kommer för sent. Ett fåtal bryr sig om de tunga narkomanerna, trots att merparten av den politiska kåren säger sig värna den lilla, fattiga, utslagna människan.

—

Intressant? Andra bloggar om: samhälle, politik, droger, narkotika, drogliberal, satir