Rysk opposition försvinner

Den ryska oppositionen har allt svårare att göra sin stämma hörd. Den moderna varianten av auktoritärt ledarskap handlar inte längre om att fängsla och misshandla sina politiska motståndare. Nej, det handlar om att inte låta dem komma till tals.

I ett land där merparten av alla medier kontrolleras av ledaren försvinner de kritiska rösterna. För den måttligt politiskt intresserade kan det t o m verka som om inga andra alternativ finns. Och det stämmer ju till viss del, inga andra alternativ är i praktiken möjliga.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

5 comments

  1. Rutger

    Underligt att det är just ryssland som uppmärksammas, i Italien äger Silvio Berlusconi hela den privata teven, och nu även den statliga.

    Det spelar ingen roll att yttrandesfriheten finns, eftersom att du behöver ett kapital för att göra dig hörd.

  2. Attila

    Rutger,
    Eller så kan man fylla andras bloggar med smörja för att göra sig hörd ;-)

    Skämt åsido. Ryssland uppmärksammas för att jag intresserar mig för Ryssland, och för att de raderar bort opponenter ur gamla TV-sändningar, och inte låter kritiker komma till tals. Vilket sällan händer i Italien, oavsett ägarstrukturen.

  3. Rutger

    Det förstås ^^

    Men å andra sidan, i det senaste Italienska valet så fick Silvio mycket svagt motstånd från sina opponenter, just därför att de inte hade någon möjlighet att marknadsföra sig.

  4. Attila

    Rutger,
    Ändå kunde socialisten Prodi vinna i förra valet…?

    Jag vet inte om du spenderat tid i Italien, men jag kan garantera dig att medel-italienaren är mer politiskt bevandrad än svensken. Visst finns det problem med en ensam stor medieägare, absolut, men man klipper inte bort folk ur intervjuer eller vägrar tillträde – som i Ryssland.

  5. Rutger

    Men kruxet med Prodi är dock att Italien har de mest hysteriska mängder små-partier, och genom att liera sig med dessa kunde Prodi komma till makten. Bland dessa fanns ett nationalistiskt parti, och eftersom att socialister i snitt tar avstånd från nationalism så är detta lite paradoxalt.